Nu ligger jag på hotellrummet och läser tidningar och äter godis.
P.S. Rubriken syftar förstås på garderoben inne på hotellrummet!
torsdag 7 april 2011
Fyra galgar...hur tänkte de nu?
Först lunch med trevligt sällskap och hamburgare som verkligen smakade grillat på riktigt! Sedan två föreläsningar. Den första handlade om hur underbetalda läkare är och hur man löneförhandlar. "Det är viktigt att löneförhandla...ja, det är ens ansvar gentemot hela yrkesgruppen!" Den andra föreläsningen handlade om alternativa yrkesvägar, tex om vad man jobbar med inom läkemedelsbranschen och på konsultföretag. Jag skulle gissa att de inte var "underbetalda" i alla fall. Fast tydligen jobbar de mellan 45 och 70 timmar i veckan...
Nu ligger jag på hotellrummet och läser tidningar och äter godis.
P.S. Rubriken syftar förstås på garderoben inne på hotellrummet!
Nu ligger jag på hotellrummet och läser tidningar och äter godis.
P.S. Rubriken syftar förstås på garderoben inne på hotellrummet!
onsdag 6 april 2011
Fräcka frökens frestelser
Det kändes som det var ganska nyss vi sågs, Anna och jag, men egentligen var det nästan ett år sedan... Jag tror vi har facebook att tacka för det! :-)
tisdag 5 april 2011
Bemötande
Det är lätt att (be)dömma sig själv utifrån andras bemötande, men det är inte hela sanningen. Visst speglar andra människors reaktioner mitt eget beteende. Men jag försöker att inte glömma att människor är olika och ger olika gensvar, inte bara beroende på vad de tycker om, utan även beroende på deras personlighet. Jag har nödvändigtvis inte varit rolig om någon skrattar, jag kanske bara har mött en artig människa och jag behöver inte ha varit tråkig om någon ser likgiltig ut...
måndag 4 april 2011
Vår!!
Längtar efter:
Glass
Uteserveringar
Solglasögon
Picknick
Caffè latte
Kjol och sandaler
Logdans
Jordgubbar
Glass
Uteserveringar
Solglasögon
Picknick
Caffè latte
Kjol och sandaler
Logdans
Jordgubbar
söndag 3 april 2011
lördag 2 april 2011
Nu vill jag vakna
Inte bara bokstavligt.
Jag ska ta med mig kameran ut och köpa med mig fikabröd hem.
Jag ska ta med mig kameran ut och köpa med mig fikabröd hem.
fredag 1 april 2011
Träning genom åren
När jag var liten var jag rätt lat. Gick någon enstaka gång på barndans.
7 år- Började på Norsholms ungdomscirkus. Fortsatte tills jag blev 10 år. Det var hård träning ca tre gånger i veckan. Styrketräningen kommer jag aldrig att glömma. Det var alltid "100, 100, 100", vilket betydde 100 vardera av armhävningar, sit ups och ryggböj. Utöver det, annan styrketräning samt akrobatisk träning och mycket strechning. Tränarna var hårda, några av dem var nyinflyttande från Ryssland. Det räckte inte med att kunna sitta i spagat och split, utan vi fick sitta i spagat och sedan sätta upp främre foten på en pall, medan tränaren tryckte ner våra kroppar mot marken. Vi stod i brygga och strävade hela tiden efter att flytta händerna närmare hälarna. Till och med jag som är ganska stel i ryggen lyckades till slut böja ryggen bakåt så mycket att jag kunde titta fram med huvudet mellan benen. Det var säkert inte jättebra för kroppen, men det var disciplinerande träning och så hårt som då har jag nog aldrig kämpat. Belöningen kom när vi fick uppträda i vackra kläder på somrarna.
10 år- Jag och en kompis börjar på jazzdans på Rune Lagers dansskola. Efter första terminen för vi vara med på den obligatoriska uppvisningen utklädda till majskolvar....jag var inte helt nöjd ;-). Provade sedan på flera danser, bla showdans, disco freestyle och cheerleading.
13 år- Börjar högstadiet och kommer in i dansklass. Det innebar ca fem timmar dans varje vecka på skoltid. Vi dansade mest balett och jazz, men även streetfunk, fridans, folkdans och showdans. Sedan hade vi uppvisning för vänner och släkt några gånger per år. Det var verkligen jätteroligt!
15 år- Börjar träna på gym. Fortsätter ända tills jag blir 21 år. Tränar tungt och mot slutet tre styrkepass per vecka. Försöker vid något tillfälle bulka, men har svårare att efteråt lyckas deffa! ;-) Blir rätt stark, men ser inte så jättestark ut...
18 år- Börjar träna på Friskis & Svettis, tränar både på gym och gympapass. De sista åren, innan jag slutar träna vid 21 års ålder blir det fem till sex pass per vecka. Det är roligt och jag gillar nog endorfinerna ganska mycket. Tycker om att ta ut mig på intensivpassen.
19 år- Börjar spela tennis. Pappa jobbar som tennistränare och gör allt han kan för att lära mig spela tennis. Det går sådär. Jag har ett hopplöst dåligt bollsinne, men idag är jag i alla fall klart bättre än när jag började. Spelar mycket, lite eller ingenting i perioder. Ute på grusbanorna är allra roligast.
22 år- Börjar en buggkurs. Bara en gång i veckan och i form av fysisk aktivitet är det inget jämfört med vad jag tidigare var van vid. Men det är socialt och efter några gånger kommer jag på att bugg är rätt kul! Fortsätter sporadiskt med ytterligare två kurser de kommande åren. Provar att gå ut och socialdansa någon enstaka gång. Läskigt, men jag blir fascinerad av dansvärlden. Tänker att jag aldrig skulle passa in där och kunna bli en av "dem".
25 år- Börjar gå ut och socialdansa mer regelbundet, vilket i början betyder en gång i månaden. Provar foxtrot, men tycker det verkar vara en tråkig dans.
26 år- Börjar åka runt och dansa, en till två gånger i veckan. Bugg och foxtrot tycker jag är lika roligt. Börjar styrketräna igen.
7 år- Började på Norsholms ungdomscirkus. Fortsatte tills jag blev 10 år. Det var hård träning ca tre gånger i veckan. Styrketräningen kommer jag aldrig att glömma. Det var alltid "100, 100, 100", vilket betydde 100 vardera av armhävningar, sit ups och ryggböj. Utöver det, annan styrketräning samt akrobatisk träning och mycket strechning. Tränarna var hårda, några av dem var nyinflyttande från Ryssland. Det räckte inte med att kunna sitta i spagat och split, utan vi fick sitta i spagat och sedan sätta upp främre foten på en pall, medan tränaren tryckte ner våra kroppar mot marken. Vi stod i brygga och strävade hela tiden efter att flytta händerna närmare hälarna. Till och med jag som är ganska stel i ryggen lyckades till slut böja ryggen bakåt så mycket att jag kunde titta fram med huvudet mellan benen. Det var säkert inte jättebra för kroppen, men det var disciplinerande träning och så hårt som då har jag nog aldrig kämpat. Belöningen kom när vi fick uppträda i vackra kläder på somrarna.
10 år- Jag och en kompis börjar på jazzdans på Rune Lagers dansskola. Efter första terminen för vi vara med på den obligatoriska uppvisningen utklädda till majskolvar....jag var inte helt nöjd ;-). Provade sedan på flera danser, bla showdans, disco freestyle och cheerleading.
13 år- Börjar högstadiet och kommer in i dansklass. Det innebar ca fem timmar dans varje vecka på skoltid. Vi dansade mest balett och jazz, men även streetfunk, fridans, folkdans och showdans. Sedan hade vi uppvisning för vänner och släkt några gånger per år. Det var verkligen jätteroligt!
15 år- Börjar träna på gym. Fortsätter ända tills jag blir 21 år. Tränar tungt och mot slutet tre styrkepass per vecka. Försöker vid något tillfälle bulka, men har svårare att efteråt lyckas deffa! ;-) Blir rätt stark, men ser inte så jättestark ut...
18 år- Börjar träna på Friskis & Svettis, tränar både på gym och gympapass. De sista åren, innan jag slutar träna vid 21 års ålder blir det fem till sex pass per vecka. Det är roligt och jag gillar nog endorfinerna ganska mycket. Tycker om att ta ut mig på intensivpassen.
19 år- Börjar spela tennis. Pappa jobbar som tennistränare och gör allt han kan för att lära mig spela tennis. Det går sådär. Jag har ett hopplöst dåligt bollsinne, men idag är jag i alla fall klart bättre än när jag började. Spelar mycket, lite eller ingenting i perioder. Ute på grusbanorna är allra roligast.
22 år- Börjar en buggkurs. Bara en gång i veckan och i form av fysisk aktivitet är det inget jämfört med vad jag tidigare var van vid. Men det är socialt och efter några gånger kommer jag på att bugg är rätt kul! Fortsätter sporadiskt med ytterligare två kurser de kommande åren. Provar att gå ut och socialdansa någon enstaka gång. Läskigt, men jag blir fascinerad av dansvärlden. Tänker att jag aldrig skulle passa in där och kunna bli en av "dem".
25 år- Börjar gå ut och socialdansa mer regelbundet, vilket i början betyder en gång i månaden. Provar foxtrot, men tycker det verkar vara en tråkig dans.
26 år- Börjar åka runt och dansa, en till två gånger i veckan. Bugg och foxtrot tycker jag är lika roligt. Börjar styrketräna igen.
onsdag 30 mars 2011
Hur ska man börja?
Hur ska man komma igång? Det finns inget bättre sätt än att bara göra det...och det vet jag egentligen!
tisdag 29 mars 2011
Gävlemaran
På dansmaror myser man. Man är nära varandra och delar så mycket man bara kan. Den privata sfären försvinner. På café Mingel och Bar gör dansarna vad de kan för att komma ännu närmre.
Varför hämta egna bestick när man kan ta någon annans redan använda gaffel? Varför ha en kudde som ryggstöd när man kan luta sig mot någons ben? Varför sitta på en stol när man kan krypa runt på golvet? Varför ha händerna sysslolösa när man kan massera fötter/hårbotten/ansikte/lår/nacke? Varför sitta bredvid varandra när man kan ligga i en hög? :-)
måndag 28 mars 2011
Lätthet
Det är det jag strävar efter i dansen. Eller snarare den känslan jag strävar efter. Visst är det bra med en viss tröghet när man följer, så att man alltid släpar en aning efter killens rörelse, men jag vill inte att det ska se tungt ut. Jag gillar känslan av att alltid vara på väg, i dansen...
fredag 25 mars 2011
torsdag 24 mars 2011
Körsång
Längtar efter att sjunga i kör och att verkligen vara musikalisk. Jag har alltid tyckt det är så vackert med stämsång.
onsdag 23 mars 2011
Platsen (eller frånvaron av den) i syskonskaran
Typiska endabarn
Obs! Om det är över sex år till närmsta syskon räknas man också till endabarnen.
Egenskaper:
Är van vid stöd, uppmuntran och delaktighet i föräldrarnas vardag och får god självkänsla. Blir mer vant att umgås med äldre och auktoriteter och kan därför få ett intellektuellt försprång jämfört med andra barn. Går sina egna vägar, vill gärna skapa uppmärksamhet, är inte rädd för att pröva saker. Endabarnet är vant att vara familjens stjärna, har alltid haft eget rum och har svårt att låta någon annan bestämma över hemmet. Sätts ofta på piedestal av föräldrarna vilket kan ge ett falskt självförtroende. Som endabarn har man inte haft några syskon att konkurrera med, vilket kanske inneburit mindre träning för konflikter senare i livet.
Relation:
Är oftast prestigelös och sällan svartsjuk när det fått normalt med uppmärksamhet av föräldrarna. I en del fall där barnet haft självutplånade föräldrar som levt för och genom sitt barn, kan endabarnet bli mycket krävande mot sin partner. De kan kräva omåttligt med uppmärksamhet och kan till och med bli avundsjuka på sina egna barn. Gifter sig ofta med ett annat ensambarn eller äldstabarn och får ett barn.
Yrke:
Vill inte kommenderas. Är oftare egna företagare, och kan få svårt att samarbeta och kan känna sig utanför. Chefer är inte så sällan endabarn.
Källa: http://www.sund.nu/
Mycket, men inte allt stämmer bra in på mig! Många av mina vänner och framför allt de vänner jag kan känna igen mig i, är också ensambarn. Jag undrar om det är en tillfällighet eller om det är så för de flesta.
Obs! Om det är över sex år till närmsta syskon räknas man också till endabarnen.
Egenskaper:
Är van vid stöd, uppmuntran och delaktighet i föräldrarnas vardag och får god självkänsla. Blir mer vant att umgås med äldre och auktoriteter och kan därför få ett intellektuellt försprång jämfört med andra barn. Går sina egna vägar, vill gärna skapa uppmärksamhet, är inte rädd för att pröva saker. Endabarnet är vant att vara familjens stjärna, har alltid haft eget rum och har svårt att låta någon annan bestämma över hemmet. Sätts ofta på piedestal av föräldrarna vilket kan ge ett falskt självförtroende. Som endabarn har man inte haft några syskon att konkurrera med, vilket kanske inneburit mindre träning för konflikter senare i livet.
Relation:
Är oftast prestigelös och sällan svartsjuk när det fått normalt med uppmärksamhet av föräldrarna. I en del fall där barnet haft självutplånade föräldrar som levt för och genom sitt barn, kan endabarnet bli mycket krävande mot sin partner. De kan kräva omåttligt med uppmärksamhet och kan till och med bli avundsjuka på sina egna barn. Gifter sig ofta med ett annat ensambarn eller äldstabarn och får ett barn.
Yrke:
Vill inte kommenderas. Är oftare egna företagare, och kan få svårt att samarbeta och kan känna sig utanför. Chefer är inte så sällan endabarn.
Källa: http://www.sund.nu/
Mycket, men inte allt stämmer bra in på mig! Många av mina vänner och framför allt de vänner jag kan känna igen mig i, är också ensambarn. Jag undrar om det är en tillfällighet eller om det är så för de flesta.
tisdag 22 mars 2011
Mamma fyllde år!
...och hon hade bakat jättegott bröd, nästan godare än tårtan. Det är bra betyg! :-)
Miljö och energi
Jag har pappersinsamling och jag köper ibland ekologiska bananer. Längre än så sträcker sig inte mitt miljöengagemang. Tyvärr. För visst är det viktigt att tänka på miljön.
Jag gör dock omedvetet en del saker som är bra för miljön:
Jag gör dock omedvetet en del saker som är bra för miljön:
- Använder aldrig bil inne i sta'n
- Åker i stort sett aldrig utomlands
- Tittar aldrig på TV (förutom Solsidan)
- Använder sällan spisen.
- Köper saker som håller länge
- Åker ofta tåg
- Har ingen dagstidnig och ingen reklam
- Duschar varmt och LÄNGE
- Har elementen på högsta värme
- Åker mycket bil
- Diskar alltid under rinnande vatten
- Stänger inte av vattnet när jag borstar tänderna
- Har datorn på stora delar av dagen
- Frostar aldrig av frysen
- Komposterar inte
måndag 21 mars 2011
När svetten droppar ner i munnen
Så osmakligt tänker säkert alla som inte dansar och även endel av de som dansar. Men nej, är dansen riktigt bra, då gör det mig inget om killen är genomblöt, jag märker det knappt. För att känna så krävs förstås riktig dans, inte bara "mysfox".
söndag 20 mars 2011
Bondmoran har blivit haute couture*
Franska modehuset Rochas anlitade dalmålaren Barbro Slott till årets vårkollektion. Vårkollektionen innehåller mönster med kurbitsar, dalkarlar och svenska herrgårdar.
-Rochas chefsdesigner Marco Zanini ringde och frågade om jag kunde göra mönster till sidensjalar. Jag berättade att jag inte målar på siden utan hemvävda dukar. "Du ska göra precis som du brukar göra" sade han.
ur: DN söndag 20/3-11
* "Bondmoran har blivit haute couture" var DN's rubrik, men egentligen är inte modehuset Rochas en av medlemmarna i Chambre Syndicale de la Haute Couture.
-Rochas chefsdesigner Marco Zanini ringde och frågade om jag kunde göra mönster till sidensjalar. Jag berättade att jag inte målar på siden utan hemvävda dukar. "Du ska göra precis som du brukar göra" sade han.
ur: DN söndag 20/3-11
* "Bondmoran har blivit haute couture" var DN's rubrik, men egentligen är inte modehuset Rochas en av medlemmarna i Chambre Syndicale de la Haute Couture.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
