Jag hittade en tallrik på en second hand-affär, det är föregångaren till Grön Anna. Den heter bara Anna och tillverkades av Göteborgs porslinsfabrik mellan 1898 och 1926. Därefter tog Rörstrand över tillverkningen mellan 1927 och 1943. Sedan togs produktionen upp igen 1966 och pågick fram till 2002 och det var först då som servisen började kallas Grön Anna. Jag tror mormors syster har servisen och jag har gillat den så länge jag kan minnas. Funderar på att köpa fler delar och helst från tiden före 1994, då den fortfarande bestod av flintgods och inte fältspat.
Min mosters gitarr behövde nya strängar. Det var inte svårt att byta, mer än att gångjärnen var rostiga och väldigt tröga, men det gick när vi stämde ner den en halvton. :-)
Blev ändå jätteförtjust när jag såg den här inne på HM, tror det var blandningen av mönster och att tyget är så mjukt. Den är från deras samarbete med Maison Martin Margiela förra året.
Är uppväxt med att säga brandgul, men nuförtiden säger de flesta orange. Men igår fattade jag, typ..
Den rödorangea färgen på min nya necessär heter Flame, dvs brandgul. En apelsin som är betydligt mer orangegul heter ju orange på engelska. Enkelt eller hur? :-)
Iris Hantverk, nästan allt de har består av ull, lin eller trä. :-)
Det finns två affärer, en stor som ligger mellan Vetekatten och Knulp (som man inte heller får missa) och en liten i gamla sta'n.
"Det är de som arbetar i produktionen som är de verkliga hjältarna."
Det kan jag hålla med om, utan att vara socialist. ;-) För att jobba heltid, 8-17 mån-fre, det skulle jag aldrig klara av i längden...
Det var den sista konserten med julsånger för den här vintern, som min kör var med och sjöng. På sätt och vis var det den roligaste, eftersom vi sjöng ihop med väldigt duktiga körer. Det var första gången på kanske 20 år som jag var i Hedvigs kyrka. Den är fin och så gillar jag att det inte är några pelare i vägen. Höjdpunkten på kvällen var helt klart när vi avslutade med Dagen är kommen, det kommer jag minnas länge.
Tydligen sista tillställningen i Hedvigs kyrka på över ett år, eftersom den ska restaureras.
Jag gillar hem som inte är perfekta, inte heller alltför stökiga och absolut inte trendiga. De hamnar aldrig i inredningstidningar, men i barnböcker, där finns de!
...eller som Nirvan Richter, Norrgavels grundare, sa: "Jag strävar efter det Larssonskt lättsamma, lekfulla och tillfälliga. Bort med pekpinnen."