"Du kan inte ana vad avundsjuk jag är på alla som kan springa nerför trapporna..."
2 kommentarer:
Gabriella
sa...
Jag kan känna mig avundsjuk på alla som kan springa överhuvudtaget, nerför trappor eller i skogen. Självklara saker för somliga, inte för andra. Det är inte förrän funktionen är borta som man uppskattar vad man en gång kunde.
Ibland mår jag så illa att jag inte kan gå 100m i lugn takt, ändå har jag några timmar senare glömt bort det totalt. Både bra och dåligt, men det är viktigt att uppskatta det man har!
2 kommentarer:
Jag kan känna mig avundsjuk på alla som kan springa överhuvudtaget, nerför trappor eller i skogen. Självklara saker för somliga, inte för andra. Det är inte förrän funktionen är borta som man uppskattar vad man en gång kunde.
Ibland mår jag så illa att jag inte kan gå 100m i lugn takt, ändå har jag några timmar senare glömt bort det totalt. Både bra och dåligt, men det är viktigt att uppskatta det man har!
Skicka en kommentar