tisdag 2 november 2010
Nyhetens behag
Av namnet att döma en angenäm och flyktig känsla. Inget fel i det, alla känner nog så ibland. Ju mer man jagar känslan, desto svårare blir den att fånga. Varaktig kärlek till vad det än gäller, personer, fritidsintressen, jobb, bostäder, kläder, ja, vad som helst, det får man nog först när man gemensamt gått igenom perioder av tristess och fortfarande dras till varandra! :-) Det är i varje fall min egen erfarenhet...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hur går man igenom perioder av tristess med sina klädesplagg? ;-)
Pratar vi enbart om förhållande eller känslan av kärlek vid första ögonkastet då förstår jag. Lär känna din tilltänkte på rätt sätt, åk på semster till en öde ö. Klarar man det så är det nog troligt att man kan bevara den där känslan i fortsättningen också.
Trevlig blogg det här. Finns mycket matnyttigt att läsa. Bakade en bananchokladpaj, med inspiration härifrån, men jag måste ha missat när blockchokladen skulle blandas i. Eller skulle den rivas över? När pajen var klar hade jag blockchoklad kvar. God blev den iallafall.
Man tröttnar på kläderna, för att upptäcka dem senare och återigen vilja använda dem!
Roligt att du vill läsa!
Det stämmer att man ska garnera med riven choklad. Jag glömde nog skriva det, eftersom jag själv glömde chokladen när jag bakade!
Skicka en kommentar